Ledgångsreumatism

Genom den här sidan om ledgångsreumatism får du kunskap om sjukdomen så att du bättre kan förstå vad som händer i kroppen och kan känna dig trygg kring symptom i kroppen och hur sjukdomen kan behandlas.

Ledgångsreumatism kallas också reumatoid artrit och är en autoimmun sjukdom där man har en kronisk inflammation i kroppens leder. Inflammtionen kan också drabba andra vävnader och organ, som t.ex. hud (kärlinflammationer ger sår på fingrar och underben) och kan ge ögoninflammation, lungsäcksinflammation och hjärtsäcksinflammation.

Vanligtvis drabbas många leder samtidigt, på både höger och vänster sida. I lederna bryter inflammationen ned brosk, senor, ben och blodkärl.

Orsak

Orsaken till ledgångsreumatism är okänd, autoimmunitet spelar en stor roll i både dess kroniskhet och i sjukdomsförloppet.

En teori är att vissa infektioner i kroppen kan trigga immunförsvaret så att det blir aktivt på ett felaktigt sätt och angriper de egna vävnaderna.

Symptom

Symptom på ledgångsreumatism är att lederna svullnar upp, är ömma och varma och även stela med mindre rörlighet. Det är vanligt med stelhet särskilt på morgonen eller efter att ha varit stilla under lång tid. Just den ökade morgonstelheten är ett vanligt tecken på ledgångsreumatism och pågår vanligen mer än en timma. Skonsam rörelse av lederna brukar lätta på symptomen tidigt i sjukdomen. Dessa tecken hjälper att skilja ledgångsreumatism från icke-inflammatoriska problem med lederna som kan bero på förslitningsskador. Då varar stelhet på morgonen mindre än en timme och vid rörelse av leden har man ont.

Med tiden drabbar RA så gott som alltid flera leder, vanligast är att det är små leder i händer, fötter och ryggraden men större leder som axel och knä kan också drabbas. Inflammationen kan leda till nedbrytning av ledvävnad och ledytan vilket ger förlust av rörlighet och deformation i lederna.

Behandling

Det finns ingen känd behandling som botar ledgångsreumatism, men många olika typer av behandlingar kan lätta på symptomen och/eller ändra sjukdomsförloppet. Det är just dessa två mål man har med behandlingen; att minska smärtan och besvären från symptomen och att hindra vidare nedbrytning av lederna och på så sätt hindra att lederna blir deformerade med minskad rörlighet.

Medicinering sker alltså både med anti-inflammatoriska och smärtstillande läkemedel (för att minska smärta och besvär i nuet) och med specifikt anti-reumatoriska läkemedel eller sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD disease modifying anti-rheumatic drugs) (för att hindra framtida besvär).

Till anti-inflammatoriska läkemedel räknas glukokortikoider/kortisonpreparat som prednisolon och icke-steroida anti-inflammatoriska läkemedel (s.k. NSAID som också är smärtstillande) och till smärtstillande läkemedel hör paracetamol och opiater.

Exempel på DMARD:s är metotrexat, sulfasalazin och leflunomid. Vid allvarligare fall kombineras oftast två läkemedel vid behandling.

Nästa steg för ökad trygghet

Öka din trygghet och kunskap kring sjukdomen:

  1. Ladda ned reumatikerförbundets skrift ”Livet med ledgångsreumatism”
  2. Läs om hur kortisonpreparatet prednisolon kan behandla ledgångsreumatism och hur läkemedlet påverkar kroppen. Du får också veta hur du på naturlig väg kan påverka nivåerna i kroppen.

Läs här om hur kortisonpreparatet prednisolon påverkar kroppen och hur du på naturlig väg kan påverka nivåerna nu.

Comments are closed.